…sedan jag bloggade senast.
Det har hänt väldigt mycket i Nelsons utveckling. Han har blivit lugnare och tryggare. Numera drar han inte som en idiot och när jag stannar står han stilla och väntar.
Han är även mer uppmärksam på mig och vill samarbeta. Det finns en del att arbeta på fortfarande, tex. den extrema fixeringen vid vissa dofter och hans periodvis vrålande på bilar.
En del av hans egenheter, fokusering och stress som han har, bör enligt de med kunskap minska om han blir kastrerad. Då hade jag kanske tom. kunnat tävla med honom, för det hade varit kul att prova Rally-lydnad.
Men då han troligtvis ska användas i avel fram till han är sju år. Så får jag bara hoppas att han blir bättre utan kastrering. Men det tar nog minst ett bra år till. 😉
Men summan av det hela är att flytta till stan var både rätt för mig och honom!