Nu finns inte min vackra älskade Smilla längre. Efter en lång tids sjukdom och ett antal skov, valde jag att låta henne somna in. 
Jag har inte riktigt insett ännu att min bebis inte finns längre, men med tiden släpper säkert sorgen och saknaden… 😥
Smilla flyttade till mig som 11 veckors kattunge. Hon var ett akutköp då mig gamle oriental Ecco hade blivit helt ensam. Ecco uppskattade dock inte att få en liten konstig råtta som kompis och när han väl gjorde det efter ett par veckor, fick han somna in pga. sjukdom.
Kvar satt jag då med lilla Smilla, som i det läget var allvarligt sjuk!
Nu som haft sjuka och känsliga katter, vet hur hårt man fäster sig vid just dem. Man älskar alla sina djur, men vissa kryper lite extra nära. Smilla var en sådan.
Sen att hon lätt åkte på diverse sjukdomar gjorde ju inte saken bättre och det gjorde väl att jag redan när hon var kattunga misstänkte att hon inte skulle bli så gammal.
Men till min förvåning blev hon 9 år, även om jag såklart hade önskat henne ett längre och smärtfritt liv.
Att rabbla upp alla hennes sjukdomar och problem, hade tagit lång tid. Så jag hoppar över det.
Smilla var katten man kunde bära runt på hela dagen, som låg tätt intill mig på natten och spann så det dånade! Andra människor charmade hon inte lika mycket, så hon i de flestas ögon nog var en ganska tråkig katt. 😉
Smilla fick tre kullar, men bara en som gick smärtfri utan komplikationer. Hon har två döttrar kvar i livet och ingen gick vidare i avel.
Nu de sista månaderna har hon utöver sina problem med kronisk snuva och sitt diskbråck även börjat dricka väldigt mycket. Hon har en gång innan fått ett konstigt skov med feber och kraftig smärta. Men blev sitt vanliga glada jag dagen efter. Törsten satt dock fortfarande i.
Igår upptäckte jag att hon plötsligt började skaka och spinna av kraftig smärta. Hon fick en smärtstillande medicin och sov sen intill mig hela natten. Mådde lite bättre nu på morgonen, men var inte bra. Fortfarande kraftigt smärtpåverkad.
Det troliga som hänt är att hon hade drabbats av bukspottkörtelinflammation. Det stämde med det hon uppvisade sa veterinären.
Så jag valde att låta henne somna. Men det är väldigt tomt här nu, utan min lilla siames.
R.I.P. Ram Tam Ta’s Smiling Queen (Smilla)
Kalindas 