Sov Gott Vavva

Nu sover Vavva (Kalindas Atletiska Alva).
Hon levde ett friskt liv fram till för några månader sedan då vi märkte att hon hade smärtor och började kissa inne.
Det visade sig att hon hade en kraftig förändring på ryggraden och säkert mycket värk. Vi valde att låta henne slippa lidandet!
Då även hennes mamma Smilla hade liknande rygg/nervskada så funderar man ju på om det är ärftligt…
Då Vavva var den första att föda i min uppfödning, kändes det rätt att vara den som fick vara med henne både när hon föddes och när hon dog!
Nu lider hon inte längre och den sista av min älskade Smillas barn är borta…

Sov Gott lilla Vavva och hälsa till din bror och mamma vid Regnbågsbron.
Hon blev lite över 12 år.

 

Annonser

Bygger ny hemsida

Då One.com tyckte att de skulle höja priset på domänen jag hade och öka till stor mängd GB som jag inte hade nytta av. Satsar jag nu på denna lilla sida. Får hoppas att den kommer uppskattas!

 

/Elisa

Tre år i huset

Nu har jag bott i mitt mysiga hus i Långås i tre år!
Tiden går fort och jag trivs bra.
Kattantalet som skulle minska när jag flyttade hit har ökat. Detta då det fanns massa förvildade katter här som jag fick ta hand om ock kastrera. Så nu har jag sex katter och två hundar, då även hunden blev en till pga sjuka föräldrar…
Men nu hoppas jag det är stopp på mängden djur och att alla får hålla sig friska. Även om Elliot tyvärr visat sig vara blind…
Själv tränar jag och äter bra och försöker ta tag i mitt liv.
Håll bara tummarna att det fungerar!

/Elisa

R.I.P Kalindas Saga

Idag fick fina Saga somna in. Det var ett beslut som jag motvilligt kommit fram till. Alldeles för mycket olika små problem, som till sist blev ett större problem.
Denna pratiga vackra och mattekära katt. Den första från min egna uppfödning som jag behöll. Tanken var att hon skulle gå i avel, men diverse hälsoproblem satte stopp för det. Hon fick livmodersinflammation väldigt tidigt. När sen hennes psyke var lite väl likt hennes pappa Spidde och flera av hennes syskon dog av sjukdomar som FIP och stressrelaterade problem, så var valet ganska lätt.
Saga gick bra på utställning, hon blev t.ex. andra bästa korthår på en utställning och bästa kastrathona. Vacker profil och eleganta längder. Utställningskarriären tog dock slut då jag fick herpes på katterna här hemma. Saga var värst drabbad och fick även men genom totalt genomfrätta bihålor. Vilket gjort att hon harklat slem de senaste fem åren. Senare fick hon det som nu gjorde att jag kunde ta detta svåra val. Stora problem med urinvägarna och en inflammerad urinblåsa. Hon blev bättre, men det har blivit ett återkommande problem.
I samband med hennes redan dominanta psyke (hon var ju inte padda för inte) så blev kombinationen med smärta att hon ryckte päls från sin egna rygg och attackerade övriga katter i flocken.
När nu inte det smärtstillande verkade hjälpa så kände jag att det var dags. 😥

I övrig var Saga en underbar katt. Hon älskade mat och stal gärna friskt direkt från tallriken. Hon spann alltid så högt så det dånade och var den enda av mina kvarvarande som tyckte det var ok att bli buren. Kommer sakna min vackra Saga och troligtvis fråga mig resten av mitt liv om jag gjorde rätt val. Men valet är gjort och det är väldigt tomt och tyst här nu.

Ännu ett år har gått…

… och jag tyckte det var dags att börja fixa med hemsidan. Det har ju hänt en del sen jag uppdaterade den senast. Men djur har kommit och gått, jag har flyttat tillbaka till min hembygd.
Idag har jag uppdaterat sidan med nyheter om hittekattungarna och Pelle har fått en egen sida. Ska se om jag hinner fixa med nyare info om övriga katter och hundar under veckan.

20140819001
Penny, Pelle, Ozzy & Lucy

R.I.P. Älskade Smilla!

Nu finns inte min vackra älskade Smilla längre. Efter en lång tids sjukdom och ett antal skov, valde jag att låta henne somna in. Ledsen
Jag har inte riktigt insett ännu att min bebis inte finns längre, men med tiden släpper säkert sorgen och saknaden… 😥
smilla050905

Smilla flyttade till mig som 11 veckors kattunge. Hon var ett akutköp då mig gamle oriental Ecco hade blivit helt ensam. Ecco uppskattade dock inte att få en liten konstig råtta som kompis och när han väl gjorde det efter ett par veckor, fick han somna in pga. sjukdom.
Kvar satt jag då med lilla Smilla, som i det läget var allvarligt sjuk!

Nu som haft sjuka och känsliga katter, vet hur hårt man fäster sig vid just dem. Man älskar alla sina djur, men vissa kryper lite extra nära. Smilla var en sådan.

Sen att hon lätt åkte på diverse sjukdomar gjorde ju inte saken bättre och det gjorde väl att jag redan när hon var kattunga misstänkte att hon inte skulle bli så gammal.
Men till min förvåning blev hon 9 år, även om jag såklart hade önskat henne ett längre och smärtfritt liv.

Att rabbla upp alla hennes sjukdomar och problem, hade tagit lång tid. Så jag hoppar över det.

Smilla var katten man kunde bära runt på hela dagen, som låg tätt intill mig på natten och spann så det dånade! Andra människor charmade hon inte lika mycket, så hon i de flestas ögon nog var en ganska tråkig katt. Blinkar 😉

Smilla fick tre kullar, men bara en som gick smärtfri utan komplikationer. Hon har två döttrar kvar i livet och ingen gick vidare i avel.

Nu de sista månaderna har hon utöver sina problem med kronisk snuva och sitt diskbråck även börjat dricka väldigt mycket. Hon har en gång innan fått ett konstigt skov med feber och kraftig smärta. Men blev sitt vanliga glada jag dagen efter. Törsten satt dock fortfarande i.
Igår upptäckte jag att hon plötsligt började skaka och spinna av kraftig smärta. Hon fick en smärtstillande medicin och sov sen intill mig hela natten. Mådde lite bättre nu på morgonen, men var inte bra. Fortfarande kraftigt smärtpåverkad.
Det troliga som hänt är att hon hade drabbats av bukspottkörtelinflammation. Det stämde med det hon uppvisade sa veterinären.
Så jag valde att låta henne somna. Men det är väldigt tomt här nu, utan min lilla siames. Ledsen

R.I.P. Ram Tam Ta’s Smiling Queen (Smilla)

2009-03-21-020